Jennifer - Leva med diabetes
Som kanske dom rdan flesta vet har jag sjukdomen Diabetes. Men jag har nog aldrig berättat hur jag fick den, eller hur det är att leva med diabetes. Hur det funkar när man åker på fest? hur funkar det i stallet? osv osv. Så nu tänkte jag berätta! :)
Innan höst lovet 2009 vägde jag 35kg. Jag gick då i 6:e klass. Jag har alltid varit undernärdig och smal så 35kg var inget jag tänkte på och ingen annan heller. Efter höstlovet och alla kom tillbaka till skolan var det en kontroll på skolan, sån skolsystern har. Då hon hade sin undersökning på mig såg hon att jag gått ner till 31kg. Då börja hon tänka, gått ner 4kg var väldigt mycket för en som redan var undernärdig. Men hon sa inget till mig, utan hon ringde och pratade med min mamma om detta, men mamma trodde det var bara som jag rört på mig mycket mer än vad jag brukar och ätit lite dåligt vilket också var sant. Men efter några veckor igen kolla dom mig igen, då vägde jag 30kg, jag var sjukligt smal, äckligt smal. Då ringde hon mamma och sa att vi måste kolla upp det och hon tipsa om att det kunde vara diabetes.
Någon dag senare så kom en killkompis till mamma med en blodsockermätare. För er som inte vet är en bloddockermätare en maskin som mäter hur mycket socker jag har i blodet. Iaf, jag var tvungen att ta ett stick i fingret för få fram blod som behövs, usch jag grät och ville verkligen inte! Nålar är delvis min största fobi jag har. Men efter många om och men lyckades mamma sticka mig och fick fram blod. En människa som inte har diabetes ska ha ett blodsocker mellan 4-6. Jag hade 33,3. Jahapp, det var baar åka in till akuten i Kristianstad. Där satt jag i akutmottagningen i 2-3timmar innan ens en sjuksköterska kunde hjälpa mig. Sen var på bara att sätta bedövningsslava i armvecken på mig. Efter 1,5h hämta dom mig och gudia oss till mitt rum, efter det skulle dom sticka in två nålar i armvecken på mig, en på varje sida. Usch jag grät som bara den då med. Hatar verkligen nålar. Efter dom stack mig fick jag gå och lägga mig, då var klockan 4-5 på morgonen sen upp 8 igen för äta frukost.
Alltså fick jag, Jennifer Persson den 17:e December 2009 Diabetes.
Dagen efter var helt okej, men fick lära mig 1000 nya grejor, vad jag fick äta, jag inte fick äta, vad jag skulle kolla efter så där inte var för mycket socker i brödet, om insulin, om högt samt låg blodsocker. Usch efter 1 vecka var jag helt slut av all info man fått på bara en vecka. Men jag kämpa på, hade många vänner och familj som kom och hälsa på mig på sjukhuset.
Jag låg inne på sjukhuset i 3 veckor eller som jag säger, hela mitt jullov. Fick komma hem dagen innan skolan börja efter jullovet så fick inget lov.
Sen var det bara att ändra om allt hemma. Kolla vad jag fick äta och inte äta. Fick lära mit ta mina sprutor själv vilket jag inte kunde i början så mamma fick göra det på mig i början. Usch fick ju den perfekta sjukdomen där bara nålar kretsar, haha!
Iaf, åren gick.. det har gått både bra och rent åt helvete. Jag är inne på mitt 5:e år som diabetiker. Nu är jag inte lite stickt som jag var när jag fick diabetes, kan inte säga om det är bra eller dåligt. Men jag har lärt känna min kropp på en helt annan nivå. Jag kan känna på mig själv när jag har lågt blodsocker och behöver äta något eller när jag är hög och behöver ta insulin. Jag tror faktiskt inte att folk som inte har diabetes känner inte av detta lika mycket som oss med diabetes gör.
Ja just det. Stallet. Tänkte berätta om det hur det funkar. Det kan vara krånligt att ha diabetes i stallet ibland. Då delvis jag inte tänker på att äta, jag är helt uppe i varv när jag är i stallet så känner inte av det på samma sätt då och det är inte så bra. Men ibland måste jag rycka mig i kragen och säga "Nej Jennifer den hästen får vänta, du måste äta!" Och då gör jag det. Ett tips alla är att ha med mackor eller vad som till stallet, sen om ni har möjlighet att ta med mat och ställa in i stallägaren kylskpå t.ex. Jag har tur att jag har världens bäst stallägare som låter mig göra nästan vad som helst, haha! Har jag glömt mat och är hungrig är det bara tt gå in att ta en macka. Det känner skönt att hon är så snäll.
Ett annat tips att ta med dextrosol! snabbt socker som kroppen tar upp vid lågt blodsocker, super bra, det använder jag! :)
Tjjaaa.. Nu vet jag inte så mycket mer att säga.. Har ni några frågor så är det bara att kommenterar så svara jag på dom så gott jag kan! :)
OBS, nu har jag insulin pump.
Innan höst lovet 2009 vägde jag 35kg. Jag gick då i 6:e klass. Jag har alltid varit undernärdig och smal så 35kg var inget jag tänkte på och ingen annan heller. Efter höstlovet och alla kom tillbaka till skolan var det en kontroll på skolan, sån skolsystern har. Då hon hade sin undersökning på mig såg hon att jag gått ner till 31kg. Då börja hon tänka, gått ner 4kg var väldigt mycket för en som redan var undernärdig. Men hon sa inget till mig, utan hon ringde och pratade med min mamma om detta, men mamma trodde det var bara som jag rört på mig mycket mer än vad jag brukar och ätit lite dåligt vilket också var sant. Men efter några veckor igen kolla dom mig igen, då vägde jag 30kg, jag var sjukligt smal, äckligt smal. Då ringde hon mamma och sa att vi måste kolla upp det och hon tipsa om att det kunde vara diabetes.
Någon dag senare så kom en killkompis till mamma med en blodsockermätare. För er som inte vet är en bloddockermätare en maskin som mäter hur mycket socker jag har i blodet. Iaf, jag var tvungen att ta ett stick i fingret för få fram blod som behövs, usch jag grät och ville verkligen inte! Nålar är delvis min största fobi jag har. Men efter många om och men lyckades mamma sticka mig och fick fram blod. En människa som inte har diabetes ska ha ett blodsocker mellan 4-6. Jag hade 33,3. Jahapp, det var baar åka in till akuten i Kristianstad. Där satt jag i akutmottagningen i 2-3timmar innan ens en sjuksköterska kunde hjälpa mig. Sen var på bara att sätta bedövningsslava i armvecken på mig. Efter 1,5h hämta dom mig och gudia oss till mitt rum, efter det skulle dom sticka in två nålar i armvecken på mig, en på varje sida. Usch jag grät som bara den då med. Hatar verkligen nålar. Efter dom stack mig fick jag gå och lägga mig, då var klockan 4-5 på morgonen sen upp 8 igen för äta frukost.
Alltså fick jag, Jennifer Persson den 17:e December 2009 Diabetes.
Dagen efter var helt okej, men fick lära mig 1000 nya grejor, vad jag fick äta, jag inte fick äta, vad jag skulle kolla efter så där inte var för mycket socker i brödet, om insulin, om högt samt låg blodsocker. Usch efter 1 vecka var jag helt slut av all info man fått på bara en vecka. Men jag kämpa på, hade många vänner och familj som kom och hälsa på mig på sjukhuset.
Jag låg inne på sjukhuset i 3 veckor eller som jag säger, hela mitt jullov. Fick komma hem dagen innan skolan börja efter jullovet så fick inget lov.
Sen var det bara att ändra om allt hemma. Kolla vad jag fick äta och inte äta. Fick lära mit ta mina sprutor själv vilket jag inte kunde i början så mamma fick göra det på mig i början. Usch fick ju den perfekta sjukdomen där bara nålar kretsar, haha!
Iaf, åren gick.. det har gått både bra och rent åt helvete. Jag är inne på mitt 5:e år som diabetiker. Nu är jag inte lite stickt som jag var när jag fick diabetes, kan inte säga om det är bra eller dåligt. Men jag har lärt känna min kropp på en helt annan nivå. Jag kan känna på mig själv när jag har lågt blodsocker och behöver äta något eller när jag är hög och behöver ta insulin. Jag tror faktiskt inte att folk som inte har diabetes känner inte av detta lika mycket som oss med diabetes gör.
Ja just det. Stallet. Tänkte berätta om det hur det funkar. Det kan vara krånligt att ha diabetes i stallet ibland. Då delvis jag inte tänker på att äta, jag är helt uppe i varv när jag är i stallet så känner inte av det på samma sätt då och det är inte så bra. Men ibland måste jag rycka mig i kragen och säga "Nej Jennifer den hästen får vänta, du måste äta!" Och då gör jag det. Ett tips alla är att ha med mackor eller vad som till stallet, sen om ni har möjlighet att ta med mat och ställa in i stallägaren kylskpå t.ex. Jag har tur att jag har världens bäst stallägare som låter mig göra nästan vad som helst, haha! Har jag glömt mat och är hungrig är det bara tt gå in att ta en macka. Det känner skönt att hon är så snäll.
Ett annat tips att ta med dextrosol! snabbt socker som kroppen tar upp vid lågt blodsocker, super bra, det använder jag! :)
Tjjaaa.. Nu vet jag inte så mycket mer att säga.. Har ni några frågor så är det bara att kommenterar så svara jag på dom så gott jag kan! :)
OBS, nu har jag insulin pump.

Trackback